Dagis avslutning.



Grillen var tänd så det var bara att lägga på korven. Favo fröken Liselotte med rosa sjal.

Mathias grillade och vände korvar. Vi körde köttbulls och korv spett som vanligt.
Högst upp till höger, Mathias pringer fram till Fiona och Fiorellas mamma och kramar. Förstår att han gör det för hon blir alltid så glad. De hade med sina supergoda pannkakor och kandalicerad mjölk som blir som kolasås och så lite kokos på det. Mumsfillibabba.

Liselotte hade som vanligt bakat sin fantastiskt goda marängtårta med grädde och jordgubbar. Barnen har jobbat mycket med laggor och vilka land alla barnen kommer ifrån iår. Så därför var de smyckade med alla möjliga flaggor. Pedagogiskt som vanligt.

Presenter till fröknarna, Liselotte, Maria och Hanna. Iår fick de en betong-ängel (hemgjord) färgglad ljuslykta (Mathias valde färg) och ett glassogram från pressbyrån. Å så ett kort på Mathias från när han var på rock-party.


Så fick alla barnen ställa sig på led. Medalj och paket utdelning.

Varje barn fick en personlig medalj och ett fint inslaget paket med "sin" bokstav på.


Jag ska väl erkänna att jag inte kunde hålla tårarna tillbaka när jag läste Mathias medalj.
Jag kommer att sakna dessa två fantastiska fröknar Liselotte och Maria massor till hösten. Men är så överlycklig att Mathias har fått ha fostrats av dem fram tills nu. De är så fina och har så bra värderingar. Trygghet, kärlek, respekt för varandra listan skulle kunna göras lång.

Paketet innehöll en fingerdocka. Mathias fick ett lejon. Passar honom bra. Han brukar ryta som en tigerkatt som han kallar dem.

Medaljen talar för sig själv.
Varje barn fick personliga medaljer utefter sina egna persoligheter. Vilka klippor till fröknar. Tänk om förståndaren förstått det och inte tryckt ner dem i skosulorna hela tiden. Blä för förestånderskan!!

Kommentarer
Postat av: Lotta

ååå va fint, medaljen alltså! Kan verkligen förstå dina tårar!! Så otroligt värdefullt me bra personal man är trygg med när barnen, det käraste, spenderar så många timmar på dagis å skola...trist!

2012-06-06 @ 22:50:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0