Äntligen...

jag har väntat och väntat. Så sent som imorse pratade jag med Daniel om mina hjärn spöken. De pratar med mig hela tiden när jag känner av ryggen, ger mig 3 månader. Men idag kom brev från läkaren. Min skelett röntgen såg bra ut. Tog ett djupt andetag innan jag vågade öppna. Och när jag läste kom tårar. Så himla skönt. Nu måste jag se till att hjälpa kroppen. Simma, och träna magen och hoppas att värken försvinner.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0